Äntligen är flytten klar! Välkomna :)

Yay! Jag fullkomligt älskar supporten på Loopia just nu. Som jag kämpat och svorit och svettats för att flytten inte gick som jag ville! De fixade det på några timmar! Åh så underbart! Tusen tack fina supporten på Loopia <3

Idag kommer jag jobba fram till kanske 14-tiden och sen ska jag FIRA! Igår kom nämligen slutbetyget på B-uppsatsen (fick G!) och därmed är jag färdig vårdadministratör :) Högskoleexamen i vårdadministration med inriktning på ekonomisk historia är beställd och det tänker jag fira med min älskade familj ikväll. 


Och när man inte kan bestämma sig för en champagne… ja då köper maken tre (!) åt en ;-) Taittinget, Moët & Lanson blev det. 

Ha en underbar torsdag bloggissar och ännu en gång välkomna till min nya domän <3

signature
Share
More

Drömmen om eget och de små stegen dit.

Jag skulle starta förra året, men livet kom emellan och jag prioriterade annorlunda. Nu är det dock dags att ta tag i det jag skulle startat förra året och här kommer bomben: jag ska satsa på Forever Living för att känna på friheten att syssla med något annat än min ordinarie arbete samt självklart för att tjäna lite extra pengar. De pengarna jag kommer (förhoppningsvis) tjäna kommer gå till ett öronmärkt sparkonto och när jag uppnått mitt första mål ska jag satsa dem på aktier =) Min lilla dröm som har hängt över mig länge men som jag inte haft tid eller ork att ta tag i.

Så i eftermiddag är det dags för första businessmötet med Pernilla som ska inviga mig i Forevers koncept (som jag BTW känner till, men det är alltid bra att uppdatera sig). Tanken var att flytten av bloggen redan skulle skett då allt jag vill satsa på en ny grej skulle höra samman med ett nytt namn som knyter ihop säcken så att säga, men det är som det är nu och jag får mäkta med bloggflytten senare.

Nu mina kära bloggissar ska jag återgå till vardagen och er önskar jag en fin-fin lillördag! Kram

 

 

signature
Share
More

Jag har ett mål!

Eller rättare sagt många mål, men just nu är jag så peppad att nå ett speciellt mål att det pirrar i hela kroppen. 


Som skärmdumpen ovan visar så är det en jobbannons om mitt drömjobb. Ni som följer mig vet att jag vill bli chef en dag i framtiden, det är därför jag kämpar och sliter med både plugg, arbete och familjeliv. Dygnets alla timmar på något märkligt sätt räcker till att fixa allt och jag är lycklig över att ha en make som stöttar mig till hundra procent. Utan honom hade det aldrig gått! Annonsen ovan beskriver ett arbete som administrativ chef, just en sådan position som jag drömmer om och som jag hoppad kunna uppnå en dag. Nästa år ska jag läsa sista året eller rättare skrivet halvåret vid Umeå universitet då jag ska skriva min C-uppsats i statskunskap. Jag skrev B-uppsatsen i ekonomisk historia, men C-nivån lutar åt statskunskap på grund av slagkraften när man söker ett arbete. 

Så nu vet ni vad jag pysslar med när bloggen lyser med lin frånvaro, nämligen studier och planering inför framtiden :) 

Ha nu en fantastiskt helg så läses vi! Kram

signature
Share
More

Bloggtorka. 

Det är inte på grund av ingenting att skriva som bloggen lyst med min frånvaro utan det är snarare alldeles för mycket som händer just nu… Jag har också försökt flytta över bloggen till ny domän men det gick åt skogen, trots att jag följde guiden till punkt och pricka. Men nu är jag tillbaka, på samma domän än så länge och med massor att skriva om! Men först: 


Bara så ni vet ;-) Ha en skön kväll och en fantastisk början på veckan imorgon!! 

signature
Share
More

Min kropp är mitt tempel. 

Jag hinner inte blogga så mycket just nu därför får det bli en upprepning av det som kom på IG tidigare:


This is my body. I am 28 years old. I have not been training regularly since I was 12 years old. This body has lost over 60 kg in weight. This body has been carrying a child and survived several surgeries. It’s a body I honor and cherish tenderly, for it is my body. If you have problems with the way it looks is just your problem, not mine. 

 So let me live my life and live your life according to your best ability. 

Men de orden vill jag önska er en bra natt och skicka en massa energi till att kämpa på och nå era drömmar! Kram

signature
Share
More

Skit i vad andra tycker!

För livet är för kort! För du vet inte vad som komma skall imorgon! För du är du och ingen annan! Så skit i vad andra tycker och njut av ditt liv och dina val istället för att oroa dig för vad andra tycker. Det kommer alltid finnas någon som tycker något som gör ont i dig, men bry dig inte om det utan låt den andra bekymra sig för sina egna tankar. 


Vi önskar dig, ja just DIG, en underbar natt och en god nattssömn :) Sov gott, dröm sött och vakna utvilad och fylld av glädje och styrka. Så att just du orkar med det du vill och behöver. Glöm aldrig att DU är viktigast i ditt liv, ingen annan oavsett vad folk säger. 

Och du… när du tänker de värsta tankarna, när du känner dig värdelös var så snäll och tänk på mig, en liten människa som ännu en gång har fått lyckan att leva och njuta av det livet har att ge. Om jag fick den chansen varför ska inte du också ta den och göra det bästa för dig själv? Var stolt över dig själv. Jag skickar en stor kram till dig och själv lägger jag mig och nynnar till låten som gör mig glad, gör det du också <3

signature
Share
More

Från soffpotatis till sund.

Titeln är inte helt sann men den beskriver känslan jag vill förmedla. Det är inte första gången jag skriver om att jag vill röra på mig mer och det är definitivt inte sista gången. I mångas ögon är jag en riktigt soffpotatis för till 99 procent väljer jag choklad, vin och soffhäng istället för motion, men jag älskar promenader. Tack vare att Totte flyttade hem till oss för 5 år sedan har vi, både jag och maken, promenerat betydligt mer än om vi inte haft en hund. Tyvärr är vår pälskling sjuk och kan inte motionera på den nivån jag önskar att han kunde, men promenader med honom är ändå bra på andra sätt än just som träning. Vi kommer ut, vi får frisk luft och vi rör på oss även om det inte blir i de mängderna jag önskar.

Sedan ungefär 1,5 år tillbaka, kanske 2, håller jag på och läser en massa om träning, motion, kost, hälsa och fitness. Strax innan jag blev gravid med V började jag hårtträna hemma med hjälp av en bok och tränings-DVD av fitnessgurun Ewa Chodakowska (vilket jag har bloggat om tidigare), men jag slutade tvärt på grund av rädslan att förlora Miraklet. Månaderna gick, V föddes frisk och kry, jag började arbeta och tiden bara rusade fram. Om två veckor tar jag examen som vårdadministratör och inbillar mig att äntligen kommer jag orka ta tag i träningen. Sanningen är att jag hade plockat fram träningskläder, boken och DVDn i tisdags men det slutade istället med en akutoperation.

Att se positivt på livet är bättre än att gå genom det med pessimistisk melodi. Det blir inte bättre av att klaga men det blir lättare att leva om man ser att glaset är halvfullt :)

Solnedgången i Kalmar.


Dagens händelse gjorde mig dock starkare och ännu mer besluten att om inte NU så när!?! Därför bestämde jag att så fort läkarna ger mig klartecken att träna ska jag börja med det. Inget speciellt datum, ingen speciell veckodag utan helt enkelt klartecken från de som vet bäst.

Så nu vet ni… och när jag ändå avslöjar det ena kan jag avslöja det andra, bloggen kommer så småningom flyttas till en annan domän. Ta hand om er bloggissar och njut av det ni har!

signature
Share
More

Stunden då jag såg livet passera.

Idag hände det som inte får hända. Idag är dagen som jag blev rädd, på riktigt, och verkligen trodde att nu är det slut. Men vi tar det från början… 

Imorse hade jag fortfarande jätteont i magen. Läkarna som gick ronden förbjöd mig att dricka och äta samt ordinerade dropp och starkare smärtstillande. Min smärta i magen var alldeles för stor för att ha någonting med operationen att göra och de trodde att det skulle bli operation i eftermiddag igen. Inget kul för mig då jag verkligen vill hem till min familj. Tiden gick, jag fick medicin och så var det dags att sätta in droppet. Den trevliga sjuksköterskan kom, spolade kanylen och satte in droppet. Vi småpratade om valet av yrke och att hon ska föda sitt barn i sommar och då…! 

Då började jag se suddigt, var tvungen att ta av mig glasögonen och rätt som det var såg jag inget förutom vitt. Halsen svullnade upp, tungan likaså och jag fick ingen luft! Jag pekade bara på halsen och sjuksköterskan såg direkt att det var galet så hon larmade. Det gick inte lång stund förrän jag satt upp, fick syrgas, någon spruta och sen blev det bättre… jag fick också 12 tabletter Betapred och 1 tablett Tavegyl och efter det kopplades jag upp för övervakning. 

Ni anar inte var denna anafylaktiska chocken gjorde med mig. Jag grät och grät och sen grät jag lite till. För jag såg livet passera, jag trodde att nu är det slut och M blir änkling och V kommer växa upp utan sin mamma. Man hinner tänka fler tankar än vad man tror under tiden som läkarna räddar ens liv. Så jag vill tacka dem och framför allt den underbara sjuksköterskan som agerade snabbt och fick mig tillbaka. Jag har tackat dem personligen också men jag tycker att det skrivs alldeles för lite om när vårdpersonalen faktiskt gör det lilla extra för patienterna och stannar kvar och klappar på kinden när det känns tungt. 

signature
Share
More

Ännu en sjukhusvistelse. 


Det började som hugg i magen, illamående och svullnad som jag direkt kände igen. Jag ville inte skrämma maken så jag sa bara att vi får åka in. Väl inne på akutmottagningen bekräftades mina farhågor, detta var tarmvred. När M kom tillbaka efter att ha kört V till mina föräldrar såg jag färgen försvinna från hans ansikte, men jag var positiv. Det enda som skrämde mig var smärtan och att läkaren ville avvakta till morgondagen pga brist på erfarenhet av titthålskirurgi. 

Efter många morfindoser och en CT av buken bestämdes det dock att en akutoperation var nödvändig. Läkaren lovade att börja med titthål men lovade inget… så jag sövdes ner och hoppades på det bästa. 

Imorse vaknade jag med 3 hål på magen, han lyckades!!! Ni anar inte hur glad jag är att han slapp göra ett öppet snitt så jag slipper lång återhämtningstid. 


Det visade sig att jag hade någon sammanväxtning i buken, ärrvävnad, där tarmarna fastnade. Det blev dock inte direkt livsfarligt då jag kom in så pass fort. Nu ligger jag på avdelningen och kämpar mot smärtan. Förhoppningsvis avtar den snart och jag kan åka hem och skriva klart min uppsats ;-) 

Ta hand om er fina bloggissar och njut av den hälsan ni har!

signature
Share
More

Staketbygge & pizza i olika former.

Den här helgen har flugit förbi oss känns det som… fast egentligen har vi gjort massor. Micael och min far har byggt ett staket runt vår lilla uteplats, själv har jag lekt med V, bakat flera olika pizzor och tvättat i all evighet. Men snart så är vi klara med grovjobbet i vårt hem. Detta hem som vi kommer att bo i flera år, innan vi tar steget och antingen köper ett hus på landet eller flyttar till större radhuslägenhet och reser mer än vad vi gör idag.


Snart är söndagen över och vi ska lägga oss för imorgon nalkas det jobb för min del och för V och M blir det bus och annat skoj. Jag laddar inför morgondagen då jag har en inlämning efter jobbet, men jag vet inte om jag hinner med den… hoppas! Annars så skulle jag gjort ett grupparbete i helgen men ibland kommer annat i livet i vägen, som att google docs inte fungerar på datorn utan enbart på iPhone som i sin tur inte är kompatibel med Word… ja, ni fattar eller hur?! Ödet spelar mig en spratt helt enkelt. ;-)


Hur som helst… på fotona nedan ser ni de goda pizzaliknande maträtterna jag fixade igår och idag. Båda två kommer från Zeinas Kitchen (google henne) och är gudomligt goda. Pizzabröden är i vår smak bättre än focacciapizzan, men ni kanske tycker annorlunda?

Ha nu en underbar kväll och ta hand om er bloggissar. Kram

signature
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Share
More